Tänk om det hade varit Vincent! :-(

Som ni säkert förstår, hos en mamma, boendes i Malmö, med en 2-årig son, går tankarna idag till den 2-årige pojke som igår eftermiddag blev indragen i ett gisslandrama nere i centrala Malmö. Givetvis har jag också tänkt mycket på pojkens mamma, och hur modigt hon verkat ha agerat! Jag kan inte föreställa mig hur jag skulle klara en liknande situation!! Kan inte hjälpa det, men blir tårögd varje gång jag råkar ramla över nyheten igen - på tv eller i tidningen... Vill knappt ens tänka tanken att man kan råka ut för något sådant! Det är nog varje förälders stora skräck - att någon på ett eller annat sätt ska ta ens barn! Och inte tror man att man ligger i riskzonen om man är ute och går på stan på eftermiddagen! Jag blir så ledsen när jag tänker på allt som händer i Malmö nuförtiden! Jag vill verkligen att mina barn ska växa upp i en trygg och lugn omgivning, vill inte behöva oroa mig så fort de är ute! Man kanske skulle flytta ut i skogen?!