torsdag 21 juli 2011

Men hjälp! Vad har hänt med mig?!



Ja, det kan man verkligen undra!! När jag var i tonåren kunde jag inte nog fort komma ifrån "landet" där vi bodde. Jag berättade för alla som ville höra att jag aldrig! skulle bo på landet någon mer gång! Och därvid har jag stått fast. Men nu börjar det helt plötsligt hända saker. Jag har börjat romantisera kring min (till största delen) uppväxt på landet. Midsomrarna à la Bullerbyn där vi barn i byn samlades med träskrindan på morgonen för att gemensamt gå och samla blommor till midsommarstången och vår gemensamma midsommarfest. Eller kräftskivorna... För att inte tala om alla skogsturer som jag och kompisen Jenny gjorde, vinter såväl som sommar. På somrarna plockade vi blåbär, tuggade harsyra och busade i vår "spökskog" och på vintern letade vi och analyserade djurspår och djurbajs. Jag sydde (ja, inte blev det vackert, men ändå) en "Ronja-dräkt" som jag sen hade på mig och lekte Ronja i skogen. Mamma och  jag plockade svamp och kokte lingonsylt och jordgubbssaft.... Ja, you get the picure!
Och nu känner jag "åh, jag vill att mina barn också ska få uppleva allt det där!". Och jag känner en tydlig dragning till landet... Helt ofattbart!
Å andra sidan kan jag vissa dagar känna stadens lockelse och skulle då inte ha något emot att bo mitt i stan, tillbringa mer tid på caféer och restauranger... gå på bio... teater... shoppa... Men dragningen till landet är nog starkare... märkligt nog!

Vad är då detta??? Kan det månne vara en lite för tidig 40-årskris?? Jag blir ju 40 (hu, hemska tanke) i december 2012... Ja, inte vet jag!

Idag har jag varit ute med Elliot och Vincent i skogarna runt mina gamla trakter, utanför Hörby. Körde förbi "mitt" gamla hus och blev så himla nostalgisk... kunde inte låta bli att göra en liten sökning på nätet när jag kom hem och vad ser jag - huset blev sålt i mars i år! Jag vill ha!! Eller, nej, det vill jag kanske inte... Eller, ja, vem vet?! Som ni märker - för tillfället: Natalie = förvirrad!

Nu ska jag släppa mina lantliga, romantiska drömmar och titta på en Harry Potter film - långt ifrån såväl svensk landsbygd som sydsvensk storstad! :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar